Ordlista

APU står för "arbetsplatsförlagd utbildning" och innebär att man som gymnasieelev är ute på en arbetsplats för att praktisera det man har lärt sig i skolan under handledning. Detta erbjuds på nästan alla nationella program, dock inte på estetiska, naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- eller teknikprogrammet. Under minst 15 veckor är eleven på praktik på företag.

Asperger syndrom är en beteckning för funktionshinder hos personer med i regel normal begåvning, men med begränsad förmåga till socialt umgänge, tal-, språk- och kommunikationsproblem samt motorisk klumpighet. Elever med Aspberger syndrom har oftast inte de förutsättningar som krävs för att följa med i undervisningen i en vanlig klass. De behöver extra stöd och ofta en individuell planering. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Gymnasieelever får betyg i ämnen direkt efter avslutad kurs. Ett ämne består ofta av en eller flera kurser, och betyg ges på varje kurs. När gymnasiestudierna avslutas får eleven slutbetyg eller ett samlat betygsdokument.
Betygen är:

• Icke godkänd (IG)
• Godkänd (G)
• Väl godkänd (VG)
• Mycket väl godkänd (MVG)

Som stöd för betygssättningen använder lärarna betygskriterier som fastställts av Skolverket och som konkretiserats i kursplanerna. Om underlag för att sätta betyg saknas, t ex på grund av stor frånvaro, får eleven inget betyg (inte ens IG). Därmed riskerar eleven att inte få slutbetyg och kan inte söka till högskolan. (Källa: Arbetsförmedlingen)
Från och med 2011 kommer nya betyg att tillämpas på gymnasieskolan. Läs mer om de nya gymnasiebetygen här.

Dyslexi känns igen som ordblindhet eller läs- och skrivsvårigheter. I Sverige är 5-8% av alla skolbarn dyslektiker. Läs- och skrivsvårigheter yttrar sig på många olika sätt. Graden av läs- och skrivsvårigheter kan skilja sig mycket från person till person. Någon kanske inte kan skriva sitt namn, medan en annan kanske kastar om bokstäverna trots att han kan skriva. Det finns gymnasieskolor som erbjuder specialundervisning för dyslexier. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Du som har gått ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram, blivit godkänd i minst 90 procent av kurserna och har sammanlagt 2250 gymnasiepoäng har en grundläggande behörighet till universitet eller högskola. För att ha grundläggande behörighet till universitet eller högskola ska du ha blivit minst godkänd i kurserna Matematik A, Engelska A och Svenska B.

Gymnasiepoäng används för att visa hur omfattande ett gymnasieprogram är. Ett fullständigt gymnasieprogram utgör 2500 poäng, där en veckas studier motsvarar 25 poäng.

Om du på grund av autism/autismliknande tillstånd, aspergers syndrom, utvecklingsstörning eller bestående begåvningsmässiga funktionshinder på grund av hjärnskada, eller andra faktorer inte klarar av att följa gymnasieundervisningen, kan du söka till gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan erbjuder nationella, specialutformade och individuella program som läses under fyra år.

Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla gymnasiebehöriga ungdomar en gymnasieutbildning. Ungdomar som är asylsökande har också rätt att söka till gymnasiet på samma villkor som andra gymnasiebehöriga ungdomar i kommunen. Eleverna har i princip rätt att få sitt förstahandsval tillgodosett. Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till och med det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.

Har du tänkt läsa på en fristående gymnasieskola, hemortsskola eller en riksinternatskola, och får minst 2 timmars resväg varje dag kan du ansöka om att få ett inackorderingstillägg. Inackorderingstillägg är en summa pengar som är avsett att hjälpa ditt att finansiera boende på annan ort. För att få inackorderingstillägget måste du ha sökt ett gymnasieprogramprogram med en nationell inriktning, som inte motsvaras av ett gymnasieprogram i din hemkommun. Beloppets storlek beräknas på avståndet mellan föräldrahemmet och skolan. Du ansöker om detta till CSN. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Vilket gymnasieprogram du än väljer så får du göra ett individuellt val där du kan välja att läsa kurser som passar just dig och dina framtidsplaner. På så sätt kan du välja kurser som annars inte ingår i ditt gymnasieprograms utbud. Vilka kurser du kan välja beror på skolans utbud. Det individuella valet av kurser utgör 300 poäng.

Varje år registrerar gymnasieskolorna det lägsta meritvärdet som används för att söka till varje gymnasieprogram. Det ger en fingervisning om vilka betyg de som sökte gymnasieprogrammet hade och vilka betyg du bör ha för att bli antagen. Denna statistik är alltid taget från förra året och behöver inte vara detsamma det året just du gör ditt gymnasieval.

En internatskola är en gymnasieskola där gymnasieeleverna bor och äter på skolan.

Medan kärnämnen är lika för alla gymnasieprogram gör karaktärsämnena att gymnasieprogrammen skiljer sig från varandra. Varje gymnasieprogram, inklusive dess inriktningar, har sina specifika kärnämnen. Det estetiska programmet kan till exempel ha Scenisk gestaltning som ett karaktärsämne.

Skolverket eller skolhuvudmannen fastställer kursplaner för varje gymnasiekurs. Kursplanen berättar om kursens mål.

Kärnämnena är lika för alla nationella och specialutformade gymnasieprogram i Sverige.
De utgör sammanlagt 750 poäng:

• Svenska/Svenska som andra språk A+B 200 poäng
• Engelska A 100 poäng
• Matematik A 100 poäng
• Samhällskunskap A 100 poäng
• Religionskunskap A 50 poäng
• Naturkunskap A 50 poäng
• Estetisk verksamhet 50 poäng
• Idrott och hälsa A 100 poäng

Ett lärlingsprogram på gymnasiet ger dig en yrkesutbildning som till stor del är förlagd på en arbetsplats och ledd av en handledare på arbetsplatsen. Du kan antingen gå en lärlingsutbildning som anställd eller icke anställd vid det företag din gymnasieutbildning är förlagd. En lärlingsutbildning ger dig 2500 gymnasiepoäng varav 1250 gymnasiepoäng är förlagda på arbetsplatsen.

Medianvärdet är det meritvärde som ligger exakt i mitten med lika många meritvärden ovan som under sig. Om antalet tal är jämnt blir medianen medelvärdet av de två tal som ligger i mitten. Medelvärdet är genomsnittet för de meritvärden som använts för att söka in till ett specifikt gymnasieprogram. Eftersom dessa värden alltid tas från förra året behöver de inte vara desamma det år du söker. De ger snarare en fingervisning om vilka meritvärden de som sökt gymnasieprogrammet har. Se mer information under Intagningspoäng.

Från och med 2010 kommer vissa gymnasiekurser att ge meritpoäng, extra poäng, när man söker vidare till högskole- och universitetsutbildningar. Ämnen som språk, engelska, matematik samt områdeskurser ger extra meritpoäng vid urval. De är olika för olika gymnasieutbildningar och kan ses som fördjupning eller specialisering i relevanta gymnasiekurser, som inte är behörighetsgivande. Som sökande kan du få maximalt 2,5 meritpoäng. Tack vare meritpoängen får du en större chans att komma in på det högskole- eller universitetsprogram som du är intresserad av. Som högst kan man numera få 22,5 i snittbetyg när man söker till högskolor och universitet.

Meritvärde är värdet på dina betyg från högstadiet. Den högsta poängen man kan få är 320 vilket betyder att man har MVG i samtliga ämnen. Har du 17 eller 18 betyg får du stryka ett eller två av de sämsta betygen, ditt meritvärde består alltså av dina 16 bästa betyg. Ditt meritvärde kan överstiga 320 poäng om du söker till ett gymnasieprogram, estetprogrammet till exempel, som ger meritpoäng för antagningsprov.

Det finns 17 olika nationella gymnasieprogram som samtliga är treåriga. Alla ger en bred basutbildning och grundläggande behörighet att studera på universitet eller högskola. En fullständig utbildning på ett nationellt gymnasieprogram omfattar 2 500 poäng. En veckas heltidsstudier motsvarar 25 poäng. För att eleverna skall säkras en miniminivå av lärarledd undervisning finns det en garanterad undervisningstid. Den garanterade undervisningstiden är 2180 undervisningstimmar om 60 minuter för elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet och 2 430 undervisningstimmar för övriga program. (Källa: Arbetsförmedlingen)

I gymnasieskolan är de nationella proven obligatoriska att genomföra i kärnämneskurserna Engelska A, Matematik A samt Svenska B/Svenska som andraspråk B. För respektive gymnasieprogram är även provet i den avslutande karaktärsämneskursen obligatorisk.

I följande ämnen förekommer nationella prov:

• Svenska B/ Svenska som andraspråk B
• Engelska A och B
• Matematik, samtliga kurser

(Källa: Arbetsförmedlingen)

PRIVprogram är till för dig utan gymnasiebehörighet. Där kan du under ett år arbeta upp dina betyg så du har gymnasiebehörighet inför studier på ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram.

Riksgymnasieverksamheten finns på fyra orter; Stockholm, Göteborg, Kristianstad och Umeå. Riksgymnasiet erbjuder gymnasieutbildning för ungdomar med funktionshinder som har behov av habilitering. På varje ort finns elevhem och habilitering. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Riksgymnasieverksamheten finns på fyra orter; Stockholm, Göteborg, Kristianstad och Umeå. Riksgymnasiet erbjuder gymnasieutbildning för ungdomar med funktionshinder som har behov av habilitering. På varje ort finns elevhem och habilitering. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Alla friskolor har riksintag och tar emot gymnasiebehöriga elever från hela landet. Sökande från annan kommun söker då till skolor med riksintag på samma villkor som elever från friskolans kommun.

Vissa gymnasieutbildningar på kommunala gymnasieskolor är riksrekryterande. Det innebär att elever från hela landet får söka till gymnasieutbildningen på samma villkor som elever från den kommun som den riksrekryterande gymnasieutbildningen finns.

Specialidrott är ett av många val du kan göra inom det Individuella valet i gymnasieskolan. Håller du på med en speciell sport, kan du som enskild elev ansöka om att få ämnen som specialidrott A och B i just den sporten. Det finns riksidrottsgymnasier, där alla oavsett var du bor kan söka till, regionala idrottsgymnasier, där flera kommuner går samman och ordnar utbildningar och även lokala idrottsgymnasier, dit enbart elever i kommunens område kan söka till. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Genom att kombinera karaktärsämneskurser från olika program kan styrelsen för utbildningen inrätta specialutformade program. Ett specialutformat program skall i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt gymnasieprogram och därmed kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Styrelsen för utbildningen skall fastställa en plan för varje specialutformat program. Om gymnasieprogrammet är avsett för en grupp elever, skall styrelsen även fastställa programmål.

Du som vill läsa en spetsutbildning får redan på gymnasiet läsa högskole- eller universitetskurser i naturvetenskap, samhällsvetenskap, matematik eller humanistiska ämnen och tillgodogöra dig högskolepoäng.

Ett stipendium kan du söka för att få finansiellt stöd till ändamål som studier, studieresor, idrottssammanhang och mycket mer. Det finns ett stort antal olika stipendier för en mängd olika sorters ändamål. Ett stipendium ges oftast ut av en stiftelse, ett företag eller en branschorganisation.

Alla elever som fyllt 16 år och är svenska medborgare får studiebidrag. Om du inte fyllt 16 år när du börjar på gymnasiet får du barnbidrag till och med samma kvartal som du fyllt och därefter studiebidrag. Skillnaderna mellan studiebidrag och studiemedel är stora. Därför är det viktigt att du besöker din studie- och yrkesvägledare under höstterminen det år du fyller 20 för att få information om de förändrade villkoren. Du som inte är svensk medborgare måste första terminen ansöka om rätten till studiebidrag. Då måste du använda en speciell blankett som du kan hämta hos studie- och yrkesvägledaren. Det gäller även dig som har fyllt 20 år. För övriga frågor eller ansökan om studiemedel kan du vända dig till CSN. (Källa: Arbetsförmedlingen)

En elev ska, enligt Gymnasieförordningen, ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Vissa utbildningar på högskola eller universitet kräver, utöver en grundläggande behörighet också att du har läst och är godkänd i specifika gymnasiekurser (behörighetskurser). Olika högskole- och universitetsutbildningar kräver att du har läst olika gymnasiekurser för särskild behörighet, till exempel kan ett högskole- eller universitetsprogram inom det samhällsvetenskapliga kan kräva att du har läst Samhällskunskap A.

Alla högskole- och universitetsutbildningar är indelade i 17 olika områden beroende på vilken examen de leder till. Till varje område finns bestämda gymnasiekurser (områdeskurser) som ger dig meritpoäng, extra poäng.

Särskolan är till för dem som inte kan gå i grundskolan eller gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda. Detsamma gäller för den som fått betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd, oavsett begåvning, som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grund- eller gymnasieskolan kan också gå i särskola. Det finns några gymnasieskolor som har särskola.

Alla ämnen består av en eller flera kurser. Kurserna omfattar mellan 50 och 200 poäng. Exempelvis består ämnet matematik av kurserna matematik A (100p), matematik B (50p), diskret matematik (50p) osv. (Källa: Arbetsförmedlingen)